då de var du
för två veckor sen så tittade jag alltid efter dig, för tre veckor sen somnade jag med ditt namn i min tanke, för en månad sedan skrev jag om dig i min dagbok. För två månader sen undrade jag alltid vart du var, så jag kunde få ta en omväg för att se dig, jag kramade min kudde hårt av saknad, undrade hur långt ifrån mig du var nu, om du hade glömt mig helt. Om jag knappt fanns i din tanke längre.
För en vecka sedan rev jag ut alla sidorna ur min dagbok, för du fanns med på alla. Jag insåg hur låst jag varit av allt det posetiva, igår såg jag dig, du stod där, inte alls som orden i dagboken beskrivit dig, inte lika viktig, inte lika snygg och långt ifrån någon jag ville ha. Jag kommer aldrig krama kudden och tänka på dig igen, det tog slut bara för att du aldrig var där jag tog mina omvägar. Hade du stått där hade jag aldrig sett hur olika vi var, olika är vackert då den är ofunnen.
För en vecka sedan rev jag ut alla sidorna ur min dagbok, för du fanns med på alla. Jag insåg hur låst jag varit av allt det posetiva, igår såg jag dig, du stod där, inte alls som orden i dagboken beskrivit dig, inte lika viktig, inte lika snygg och långt ifrån någon jag ville ha. Jag kommer aldrig krama kudden och tänka på dig igen, det tog slut bara för att du aldrig var där jag tog mina omvägar. Hade du stått där hade jag aldrig sett hur olika vi var, olika är vackert då den är ofunnen.
